Shot me out of the sky: chapter 27
Hello. Svarade han lite irriterat, vilket fick mig att börja fnissa.
-Yeah , okay I'll be right there. Säger han sedan seriöst.
-What happend? Frågade jag och han svara bara att vi måste gå.
I bilen berättar han vad som har hänt.
- It was Harry, Liam is gone and Louis just saw a pic of him when he carried her to a hospital from the taxi...I'm really really sorry for this, säger han riktigt besviket.
- No, dont be, it's not your fault, right? I just hope Danielle is ok! Svarar jag.
Vi fortsätter småprata och det hade varit riktigt mysigt om vi inte hade varit oroliga för Danielle. Plötsligt frågar han om hur jag lärde känna Liam. Jag svarar:
- Oh,that's an embarrasing story. You sure you wanna hear?
Han ler stort och svarar
- Of course.
Jag berättar hela historien och när jag är klar så säger han
- That guy is so stupid!
Jag skrattar och svarar
- Haha, Yeah, that's what Liam said to.
Nu är vi nästan framme.
Zayn parkerar lite slarvigt och tar min hand när vi sedan springer in. Vi frågade damen i receptionen vart akuten var. När hon sakt anvisningarna drog Zayn i väg mig mot akuten. Inne på akuten mötte vi resten av gänget dom berättade att Danielle hade vaknat men sen svimmat igen, så dom hade flyttat henne till ett rum. Vi all gick upp till avdelningen där hon låg utanför satt Liam med rödsprängda ögon av gråt.
Vanessa perspektiv:
Niall hade hållt min handen hela vägen från deras lägenhet,men släppte den när han såg Liam. Han kysste mig på kinden sen sprang han fram till Liam. Han satte sig ner på golvet bredvid Liam och viskade lugnade ord i hans öra. Efter någon minut kom doktorn Liam kollade oroligt på honom.
- She is fine sa han.
Liam ställde sig snabbt upp och följde doktorn in i hennes rum.
- Varför hade hon svimmat? frågade jag Nathalie som Louis armar runt sig.
- Vet inte hon hade kanske hade druckit för lite vatten svarar hon.
Då kom Niall bakom mig och drog in mig i hans armar.
- What are you talking about? Frågade han.
- Yea Tell us! Louis surt för han hade inte fattat.
- Haha nothing babe! Svarade Nathalie.
Louis kysste henne på kinden dom var så söta tillsammans tänkte jag.
Liam kom ut ur Daniells rum med ett stort leende på läpparna. Han gick fram till killarna och började snack, jag och dom andra tjejerna smet in i hennes rum. Det var ett ganska stor rum med en säng med massa apparater bredvid den.
-Vart är hon? Frågade Ella.
- Jag vet inte svarade Nathalie.
- Ska vi fråga Liam sa Ella.
När vi precis skulle gå hörde jag snyftningar från badrummet.
-Vänta skrek jag hörde ni inte?
-Vad? Frågade Nathalie.
Jag sprang till badrummet med tjejerna bakom mig, på toa golvet satt Danille med bena uppdraget och huvudet i knät samtidigt som hon grät.
-Whats wrong? Frågade Ella oroligt.
Vi hjälpte henne upp sen satte vi oss på sängen hon började berätta när hon var klart satt vi alla chockade.
Precis när jag skulle svar så öppnades dörren och in kom alla killar. Från ett tyst rum blev det nästan som på ett dagis. Alla kramade Danille och skrek hur oroliga dom hade vart. Danille försökte le till svar men leendet nådde inte ögonen, Liam märkte det med.
- Are you okey? Frågade han oroligt.
Hon kollade snabbt ner och skakade på huvudet och kollade sen upp påhonom med tårfyllda ögon.
Liam gav oss en blick som betyde stick, så vi gick snabbt ut. I dörren vände jag mig om och gav henne en lycka till blick hoppas inte Liam blir sur..
Kommentarer
Trackback
